Väl i klassrummet ville han inte släppa handen och sitta på mattan mitt på golvet bland de andra barnen , medan föräldrarna stod utmed väggarna. Jag fick sitta med honom vid mattkanten. Inga av de andra barnen verkade så oroliga även om deras föräldrar vittnade om att de var spända och nervösa inför skoldagen.
Dagen fortsatte med utdelning av böcker, frukstund, fri lek och sen rast. Olof höll i min hand hela tiden , eller så fick jag sitta precis vid honom.
På rasten bestämde jag mig för att gå hem och lämna honom. Han känner fritidspedagogen sedan en vecka tillbaka och lämningarna på morgonen har varit lite jobbiga då Olof inte velat bli lämnad. Men det har gått bra och han har haft roligt där säger han själv när vi hämtar honom. Olof grät i frökens famn när jag lämnade honom och gick. Jag fick själv kämpa med gråten... men det gick. Och när jag sen hämtade honom 13.20 var han glad och allt hade gått bra. Vi gick hem och fikade och firade första skoldagen!
Men visst är det stort. Att gå i skolan, ny miljö, ny personal, nya barn, stora barn. Kommer själv ihåg när jag började skolan, hur stort och läskigt det var. Men också roligt och spännande! Hoppas det blir så för Olof också. Och det tror jag. Han är redo och mogen. Intresserad av att lära sig saker och få lite mer ansvar.
Bilden är inte från skoldagen utan när Olof fick nya skor häromdagen. Han har länge önskat sig såna och nu hittade jag. Han sprang och hämtade sin "ungdomskeps" som han säger och kände sig cool och redo för skolan!
Åh, vad bra att det gick fint till slut! Säkert jättebra att du tog beslutet att gå hem, så han fick känna att han klarade det själv när du väl kom tillbaka sen ju.
SvaraRaderaOch vad snygg han är i skorna! Och ungdomskepsen! haha, den har väl inte blivit använd så mkt än?
Vi ses imorgon!
Kram Eve
Åh! Så stort och läskigt!! Fast det är ju som mamma alltid sagt, det är roligt när man väl kommer dit...
SvaraRaderahaha, så sant som hon har sagt!
SvaraRaderaHan är ju såååå fin!!!!
SvaraRaderaStora killen. Jag vet hur det känns, såväl för Olof som för dej Ellinor.
Men det brukar alltid ordna sej!"Det är roligt när man väl kommer dit"
Önskar Olof all lycka i förskolan.
Mamma
ÅÅh så stor och stolt kille ni har.
SvaraRaderaAtt brottas med dessa tårar när man lämnar det man älskar mest av allt skrikande är inte helt enkelt. Jag tänker mycket på det här med att lämna i en ny miljö med nya kamrater, fröknar, lokaler och allt annat som är nytt, egentligen är det ganska otryggt för barnen samtidigt som det är en del i utvecklingen att verkligen få gå igenom detta. Tur att barnen är så stora att man kan kommunicera med barnen när de börjar skolan, för då vet de ju att man alltid kommer tillbaka. Stor kram till dig vännen som ändå reflekterar och bekräftar hans oro.
Vi hejar på Olof här hemma och vet att han kommer att klara det galant. Natti natti vännen!