Snart är vi på väg mot dagis, efter lite skrik nu på morgonen. Olof ville nämligen inte gå upp. Och det förstår jag. Han somnade inte förran kl 22.45 igår kväll. Vi åkte ju hem från Lidköping och satt i bilen hela dagen. Kom hem vid 18-tiden och packade upp och åt mat. Sen vill han inte lägga sig. Vi började vid 20-tiden och höll på till 22 ungefär då vi gav upp. Olof fick komma ner och ligga i soffan bredvid mig som såg på Beck. Inte någon barnfilm direkt, men det var inte så mycket våldsamma scener som tur var. Innan hade vi läst saga, sjungit, legat bredvid honom men han ville inte. Hur pigg som helst. Och jag kommer ihåg att det var såhär förra gången vi kom hem också, efter julledigheten. Han somnade inte förrän sent och vägrade gå och lägga sig. Han blir så uppskruvad och det är ju en omställning att byta bostad och säng efter nästan en vecka borta. Det är nog inte så lätt att ställa om och han kan ju inte förbereda sig på samma sätt som vi andra. Så i morse var han ganska trött, men sitter nu påklädd och väntar på att vi ska iväg.
När vi rullade in i Oxie igår kväll, efter att ha kört 41 mil genom Sveriges land (en del av landet i alla fall), slog mätarställningen på bilen om till 19 000 mil! Det ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar